Såg direkt att det skulle bli en fin klänning.
Visste inte hur mycket jag behövde, så det fick bli tre meter.
I slutet av 2014 hittade jag ett mönster som skulle passa perfekt till min blivande klänning.
Butterick 6018, klänning från 1952.
I februari 2015 kom jag äntligen igång med att sy.
Var ordentlig och sydde en provklänning i lakanstyg.
Och tur var väl det, för mönstret var ju som vanligt inte gjort för mej.
Enligt måtten skulle jag ha en storlek, som blev för stor över axlarna.
I mars 2015 gjorde jag ny överdel i en mindre storlek.
Den passade, men då kändes ärmarna för snäv.
Nånstans där omkring blev jag less och provklänningen hamnade i en hög i garderoben.
Så kom februari 2018.
Provklänningen fick komma fram och provades.
Kom fram till att om jag bara tar mindre sömsmån på ärmarna borde det bli bra.
Och kjoldelen borde ju bara vara att flytta upp en bit så den hamnar rätt.
21 februari satte jag nervöst saxen i det fina tyget.
Sen gick allt utan problem.
Enligt mönstret ska dragkedjan sitta i sidan.
Jag satt den på ryggen istället, för jag tycker helt enkelt det är bättre.
Och jag är så nöjd över mönsterpassningen jag fick till :)
Problemet med ärmarna löstes lätt med att ta lite mindre sömsmån, precis som jag trott.
När jag skulle sy fast kjoldelen med överdelen blev det lite krångel.
Eftersom jag tydligen har kortare överkropp än mönstret tycker man ska ha, kunde jag ju inte bara sy ihop dom.
Och eftersom kjoldelen är lite svängd uppåt så var det ju inte bara att flytta upp den.
Fick sy om några gånger innan jag fick till det helt bra.
Men dom ändringarna har jag lagt till i mönstret så dom finns om jag ska sy nån fler klänning.
Och nu 25 april 2018 är klänningen äntligen färdig! :D
Passar perfekt och är för fin för att hängas in i garderoben.
Kjoldelens framstycken mitt fram fick oxå en sån där perfekt mönsterpassning :)
En sån vill jag också ha :)
SvaraRadera